Khaaan! Khaaan!

Mymlan utmanade mig på något … just ja, om vad som var 1970-talets bästa låt/artist. Nu hör det till saken att jag inte började lyssna på musik förrän 1989, då med detta,

för innan dess … lyssnade jag mest på Stig Järrel, på LP, när han läste Spöket På Canterville. Men!

1970-tal, i alla fall. Jag får väl erkänna, sent omsider, skam till sägandes, inklusive Canossavandring och säck och aska och viskat ”meas culpa, mea maxima culpa!” medan cilecen skär in i låret, att:

Det här! Det här, ni! Det här är 1970-talets bästa låt!*

Men ändå, Djingis Khan är inte riktigt rätt, för inget slår orginalet. Inget slår ett … ”Khaaan! Khaaan!”.

Sen, förstås … Om jag nu ska vara riktigt petig, så är varken Djingis Khan eller ens Star Trek II-ledmotivet det allra bästa som gjordes under 1970-talet. För, ser ni, och nu kommer jag att gå gruppstryk av bloggosfärens alla trekkers – ni vet vilka ni är – men:

Jag säger bara …

1977.

John Williams.

Enjoy.

- – - – -
*:Introt till själva låten, den där kortfilmsvarianten, är ganska … usel.

- – - – -
Intressant? Kanske.

Läs även andra bloggares åsikter om Utmaningar, Mymlan, Mymlan the Real, 70-tal, Djingis Khan, Star Trek, Schlager, Star Wars

- – - – -
Skickar utmaningen vidare till: Kronberg Skrattar och Ler,  Nina, Djävulskattungen, Bloggen Bent, Basin City Blues och Teflonminne.

Ombyggnaden klar!

Nåja, med tanke på att allt är gratis är det här det bästa jag kan åstadkomma. Jag tänker trots allt på min (lilla) publik, varför kontrast och läsbarhet är A och O. Så, trots att jag verkligen ville ha en massa moln och små söta tomtar och små, små fotsteg av svarta fågelfötter och rosa bakgrund och blinkande giffar lite överallt*, så …

Blev det svartvitt. Inte så pjåkigt. Eller?

Hur länge kommer jag att vilja ha den här layouten**? Det, ni …

- – - – -

*: Inte.  Vad tror ni om mig!?

**: Formateringstest.

Ser sidan konstig ut?

Det beror på at jag har påbörjat en total makeover (för att tala modespråk). Så, för att inte gå ner mig i design (med tanke på att den ändå inte syns i folks RSS-läsare, tror jag) så utgår jag från det enklaste.

Framöver tills det är klart kommer således bloggen att stundtals vara fullständigt kaotisk, vilket ni får översätta till byggjobbare, slamrande betongborrar, skvalmusik ur radio, spottat snus, minst en tappad hammare och en stor varningsskylt: