Böcker Som Vi Påstås Ha Läst

Huj vad det går undan i bloggosfären! Här har jag varit delinkvent ett par dagar och ägnat mig åt att skriva annat (b la min ideologi), dödat kloner (jag snackar Jedi Outcast här, nu alltså) och firat födelsedag (en släktings) – och dessutom tänkt. Tänkt på hur jag ska formulera mig, just angående vad jag nu ska dryfta. Nämligen böcker.

Enligt en artikel i Expressen, denna ständiga källa för sanningar (eh … ), ljuger folk vitt och brett om vad för böcker de har läst. Gärna på fester, gärna för att imponera på tjejer (och killar, förmodar jag). Förmodligen hänger det samman med att allmänbildning anses stå högt i statuskurs, iaf enligt en artikel i
Dagens Industri. Händelsevis råkar jag veta att Expressen har rätt den här gången (sluta måla kors i taket, det blir fult och dyrt att sanera).

Expressen har en lista över de vanligaste sexton titlarna folk påstår sig ha läst. Så här blev mitt resultat:

1. ”Jack” av Ulf Lundell.
2. ”Utvandrarna” av Vilhelm Moberg.
3. ”Hemsöborna” av August Strindberg.
4. ”Nässlorna blomma” av Harry Martinsson.
5. ”Röde Orm” av Frans G Bengtsson.
6. Arn-böckerna av Jan Guillou.
7. ”Sagan om ringen”-trilogi av JRR Tolkien.
8. ”Krig och fred” av Leo Tolstoj.
9. ”Svindlande höjder” av Emily Brontë.
10. ”Män är från mars, kvinnor från Venus” av John Gray.
11. ”1984” av George Orwell.
12. ”Lysande utsikter” av Charles Dickens.
13. ”Harry Potter och de vises sten” av J K Rowling.
14. ”Jane Eyre” av Emily Brontë.
15. ”Da Vinci koden” av Dan Brown.
16. ”Anne Franks dagbok” av Anne Frank.

Nu ställer jag mig ett par frågor … Varför ska man ha läst Ulf Lundell? Riskerar man att uppfattas som ointellektuell och/eller ett pucko om man inte har läst Strindberg, Brontë och gamla Dostan? Är inte att ha läst J K Rowlings Harry Potter-serie eller Dan Browns ‘da Vinci-koden‘ snarare ett raggtips? Och vem vågar egentligen erkänna att de har läst J RR Tolkien?

Det mest glädjande är dock att Neil Strauss ‘Spelet‘ inte återfinns på listan, men så klart … Ingen vill väl avslöja att hen har läst ragg-manualen. Jag har läst den, jag har dessutom aldrig skrattat så mycket som då. Eller, jo, det har jag, skratta lltså. Det gör jag varje gång jag läser Terry Pratchett, eller Jaroslav Haceks ‘Den Tappre Soldaten Svejk’, eller min egen bok, Recept För Domedagen.

Varför ska man ha läst Ulf Lundell?
Jag förmodar att man måste ha läst Ulf Lundell för att framstå som så där lagom rockeraktigt tungsint á la samtidsmänniska med koll på alltets existensiella vanitet. Jag antar att man ska ha läst Ulf Lundell för att framstå som lagom cool, lagom medveten om hur jobbigt det är att leva – och Manlig. Minns väl att här snackar vi om en författare som en gång frågade en kvinnlig debattör om alldeles hade kissat på sig (kanske någon minns debaklet kring boken ‘Fittstim‘?). Härskarteknik, någon?

Jag ska läsa honom, någon dag. Kanske. Om någon frågar mig på en fest om jag har läst ‘Jack‘, tänker jag svara: ‘Nej, jag har nog av verkligheten om det är nu, tack’. Antagligen kommer jag att framstå som en tråkig stofil, men låt det vara så, då. Om böcker må man icke ljuga! (Däremot kan man ljuga i bokform, men det är en helt annan historia.)

Riskerar man att uppfattas som ointellektuell och/eller ett pucko om man inte har läst Strindberg, Brontë och gamla Dostan?
Ja. Så – spring iväg och läs ‘Hemsöborna‘ nu, och ‘Röda Rummet‘, och den däringa boken hon Eyre skrev vad den nu heter … Eller ljug, men ljug smart. ‘Det var en afton i början av maj och den lilla uteserveringen på Mosebacke hade ännu inte öppnat‘ ska inte följas av det fortsatt citatet ‘Klara och Lotten voro inne med sin eka‘. Ljug smart, gå snabbt vidare till att prata om något annat, som t ex hur tungsint du är, hur svårt det känns att se på hur solen kastar sig över till Tyska Kyrkans branta tak när det bara är du och din skugga som ser det. Med lite tur får du vara ifred resten av kvällen, för ingen jävel vill ha en tungsint typ som one night stand eller partner, right? Tungsinta partners med existensiella kriser har folk nog av i Ulf Lundells ‘Jack‘.

Jag har inte läst Strindberg. Jag har inte läst Jane Eyre heller. men jag har läst Fjodor ‘gamla Dostan’ Dostojevskij. Jag läste min första Dostojevskij på en balkong på Kanarieöarna med en Jack Daniels bredvid mig, medan kompisen satt nere vid poolen och försökte ragga brudar. Gissa vem som hade roligast?

Är inte att ha läst J K Rowlings Harry Potter-serie eller Dan Browns ‘da Vinci-koden‘ snarare ett raggtips?
He he … Nudge nudge, wink wink. Harry Potter (f övr är det bra böcker) funkar som en ungdomens källa. Även om du är bitter singel och nästan fyrtio kommer du att framstå som ‘en man med kontakt med det inre barnet. Så där lagom fantasifull, så där lagom världsfrånvänd; du läser ju om tomtar och troll, typ! eller okej då, du läser om osynliga magiska universitet (huh?), järnvägslinjer bortom tid och rum och tonåringars ständiga ångest inför att en dag … Tar barndomens magi slut och du tvingas konfronteras med en mystisk resning i buxan när du ser på Hermione ur ett nytt perspektiv. Och, förstås, hela tiden finns Den Manliga Förebilden där; den gode fadern, den vänlige jätten och vuxendomens mörka hot. Med lite tur kan du brodera ut den terorin till ett timslångt samtal, som kommer att få stjärnor att tindra i din partners ögon och skänka ett saligfånigt leende till hens läppar över din brillianta intelligens.

Undvik Dan Brown. Risken finns att du efter tio minuter framstår som en konspirationsteoritroende paranoiker med personlig relation till David Ickes (han som hävdar att världen egentligen styrs av ödlor). Alternativt en strikt religiös galning med självplågarkit i fickan. Personligen skrämdes jag bort från Dan Brown redan ett par sidor in i ‘da Vinci-koden’, när albinon gjorde entré. En thriller med en albino … Luktar Manhattandeckare lång väg.

Och vem vågar egentligen erkänna att de har läst J.R.R Tolkien?
Få. Numer är det dock helt okej att säga:

‘Tolkien? Är det inte han som skrev manus till den där filmen med Orlando Bloom?’.
‘Menar du Kingdom of Heaven?’
‘Nej, den där med monster. Och vad han nu heter, den där gamla bögen som var med i den där filmen om en gammal nazistförbrytare?’
‘Cary Grant?’
‘Var han bög?’

Och sen kan ni utbyta bögiga erfarenheter, alternativt slå er för bröstet och uttrycka lättnad över hur heterosexuella ni är (‘fast stjärtgossarna i Fab 5 är ju rätt bra på kläder, så det finns nog nåt gott i alla‘).

Om ni nu mot förmodan inte alls är intresserade av hon den blonda vid bardisken med en Cosmopolitan i ena näven och ‘Jag vill prata om Carrie Bradshaw‘ i blicken, så ska ni definitivt säga att ni läst J.R.R Tolkien. Benämn honom gärna som John Ronald Reuel också, och nämn något om ‘Silmarillion‘. Om blondinens blick inte har slocknat efter tre ord in i meningen ‘azg nazg gimbatül, azg nazg thratakulük‘ … så har ni haft tur. För då har ni råkat på en rollspelare (som tydligen också ser på ‘Sex in the City‘). Har ni kommit så långt är det bara att köra på (men undvik teorin om Sauronögat som en symbol för det inflammerade feministiska vaginala samtalet).

Hur ska man egentligen göra, om nu någon frågar om böcker?
Det beror på sammanhang. Generellt sett är det dock bäst att undvika böcker, åtmisntone tills ni sitter på en romantisk middag och det ligger mer i potten än bara en natt med medioker fyllesex. Håll inne med er personliga boklista (alltså böcker ni har läst) tills ni vet att ‘nu gäller det, nu är det all in som gäller!‘.

Sen, förstås, finns det en bok ni definitivt ska säga att ni har läst, även om ni ännu inte har gjort det. Åtminstone om ni vill ha en puss av mig (eller mer än så). En liten varning, dock: Om ni inte har läst den så kommer jag att avslöja er (sen beror resten av kvällen på hur väl ni fortsätter att föra er). Vad för bok? Min bok. Recept för Domedagen. Köp den. Läs den. Gör det nu.

Min personliga ‘Sexton I Topp Av Böcker Jag HAR Läst‘-lista:

1 ‘Recept för Domedagen‘ av Joakim Andersson
2 ‘Den Tappre Soldaten Svejk’ av Jaroslav Hacek
3 ‘Salamanderkriget’ av Karel Kapec
4 ‘Iditoten’ av Fjodor Dostojevskij
5 ‘Trilogin om Härskarringen’ av John Ronald Reuel Tolkien
6 ‘Stäppvargen’ av Hermann Hesse
7 ‘Pesten’ av Albert Camus
8 ‘Präriehundarna’ av Jonas Gardell
9 ‘Bibeln’ en antologi av flera profeter
10 ‘Koranen’ av Allah (genom Gibril)
11 ‘Pestens Tid’ av Stephen King
12 ‘Det Andra Könet’ av Simone de Beuvoir
13 ‘At the Mountains of Madness’ av H P Lovecraft
14 ‘Den Tunna Röda Linjen’ av James Jones
15 ‘De Nakna och De Döda’ av Norman Mailer
16 ‘the Haunting of Hill House’ av Shirley Jackson

3 thoughts on “Böcker Som Vi Påstås Ha Läst

  1. Om jag får skriva nu så vill jag bara lägga till ett Tolkien-skryt;
    Jag har visserligen inte läst de tråkiga böckerna – och jag visste inte vad J.R.R. stod för – hade inte ens bemödat mig om att ta reda på det – men jag kände en gång en snubbe som påstod sig ha gjort musik till boken.

    Jag och min kompis Gunilla tyckte han var sjysst – men det var ju synd att han ljög så dant.
    Han påstod även att han spelat med Jimmie Hendrix.
    Ja, lögnerna fullkomligt haglade.
    Sen sa han att han gjort musik till den tecknade filmen: ”Den långa flykten” – musiken skulle heta något i stil med El Ahaira”.
    Vi klappade honom på axeln och sa: Vi gillar dig i alla fall.
    Bosse hette han.
    Bo Hansson. Ena halvan i Hanson och Karlsson. Karlsson syftade på Janne ”Loffe” Karlsson.

    Och han hade gjort musiken till Sagan om ringen, den var berömd, och han hade spelat med Jimmie Hendrix – som blivit grymt impad av Bosses musik och som man redan kunde misstänka – musik till den Långa flykten…

    Så kan det gå – när man är lite misstänksam.

  2. Pingback: Böcker för de små grå « Herr Klokboks Kollektion

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s