Götterdämmerung

Det vuxna etablissemanget slår nu till med full kraft mot den djupt omoraliska ungdomskulturen. För ungefär 3000 år sen (ge och ta) klagade grekiska filosofer över hur ungdomen var mer intresserad av att sporta och titta på varandras oljeglänsande muskler, än filosofi. För ett par hundra år sen tornade Domedagen upp sig, hotade kyrkan, eftersom ungt folk inte trodde Rätt.

 För femtio år sen chockades hattbärande vuxna män av raknivsvassa pressveck på unga mäns byxor och en grotesk, djurisk form av kroppsrörelse som kallades swing (eller jitterbug; den är också ganska … ja, omoralisk). För trettio år sen genererade hårdrocksbandet W.A.S.P – enligt vissa ska det betyda We Are Satans Peopleupprördhet och TV-debatter med förfasade föräldrar. (Jag letade verkligen länge, men hittade inget utom Filip & Fredriks satir, sorry …)

För tjugo år sen vacklade civilisationen på randen till undergång på grund av, till exempel, ‘the Texas Chainsaw Massacre’ (orginaltrailer). Ungefär samtidigt hotades vår värld av en annan fasansfull farsot, nämligen rollspel; kulmen nåddes med det svenska rollspelet Kult.

Rollspel.nu beskriver man rollspelets historia som en period av ‘”före” och ”efter Kult”‘. För utomstående säger det där ingenting. Det är som att beskriva västvärlden för en marsian, och säga ”före” och ”efter Magellan”. Men för andra, som rollspelare med en del erfarenhet, säger det mycket mer. Men, ändå – för er som inte vet vad Kult är, så är/var Kult ett svenskt rollspel.

Kult skapades 1993 av dåtidens gigant inom svensk konflikts- och rollspelsproduktion, Äventyrsspel, och kom att översättas till engelska. Det låter som en framgångssaga, men Kult (sägs det) slog undan stöttan och skapade ett skred av massiv kritik mot rollspel som hobby. Kult var ett skräckrollspel. Kult var också mer än ett skräckrollspel. Det var ett extremt mörkt ‘strax före katastrofen’-rollspel, vars värld var en jättelik stad med nästan bara slumkvarter och döda kroppar i var och varannan gränd. Det var en excess i depravation, en slags degenerativ upplevelse i svart magi, demonism, sex, våld och droger. Spelarna, rollspelarna, förvandlades från en lite nerdig ungdomskultur till något Farligt, något Ont, något det skrevs böcker om. Nåja, en bok i alla fall – den i rollspelskretsar infamösa ‘De Övergivnas Armé’. (Boken visar hur illa det kan gå när folk, som inte har en aning om vad fan de snackar om, utger sig för att vara A) experter, B) moraliska. Tyckiatriker, om jag förstått ordet rätt.)

Vid sidan om rollspel fanns andra faror. Hårdrock var självklart fortfarande Farligt, eftersom rock har varit Farligt ända sen 50-talet. Att jorden inte gick under på grund av normlöshet och lång lugg när the Beatles blev kända är ett mysterium. För att inte tala om Jerry Lee Lewis relationsanarki med sin fjortonåriga kusin. Eller Elvis ‘the King’ Presleys förföriska svängande höfter … eller Rolling Stones, Bob Dylan, krigsvägrande Bobby McGuire-lyssnande opatriotiska hippies med beatpoeterna i bakfickan … och deras barn, vilkas faiblesse för Deep Purple, Led Zeppelin, Iron Maiden, Dio och alla andra civilisationsursurpatorer mötte föräldragenerationens oförstående med inte sällan med knytnäven höjd hotfulla oförståelse inför ett ‘fenomen’.

Rollspel och hårdrock – och lättillgängliga droger (vilka för övrigt hade testats av föräldragenerationen) – blev en götterdämmerung-dekokt. The end was nigh! Under 90-talet fanns nästan inget alls som var farligt, bortsett från en och annan krigsleksak och en underlåtelse att bära cykelhjälm. Och datorspel då, Doom till exempel. Men så! 1995 ungefär, blev världen uppkopplad. Ganska snart kunde civilisationsundergångsdomedagen nås bara genom ett par musklick; porr, rasism, sexism, våld, intolerans, omoral och Ett Hemligt Kodspråk (IRC, IRQ, MSN, IE X.0, N00b, Pr0n, ROFL och en massa annat; hubbar och switchar å sånt) stängde ute de vuxna. Vad gjorde ungdomarna på det där internet (och vad fan är en hemdator?)!? ”Vem styr internet,” som en då känd politiker lär ha sagt.

De allra flesta tyckiatriker drar på smilbanden åt gångna tiders moraliska förnärmelse. Trots allt – vare sig välsvarvade muskler i olja eller hårdrock är ju inte så … jättefarligt. Men så fort internet nämns åker mungiporna ner, pannan vecklas ihop och det Bekymrade dyker upp. Internet är, nämligen, Farligt. FARLIGT. FARA! INTERNET!

Kombinerar man, som så skedde för ett par år sen, internet med datorspel (här får ni tänka er en blinkande
röd neonskylt och flyganfallssirener) är undergången nära. Normlöshet är det första stadiet till återgången till stenåldern, där endast den med en schysst dubbelyxa överlever till nästa level. Men internet är tillräckligt farligt på egen hand. För vad gör egentligen ungdomarna på nätet (och hur i helvete får man igång den här datorn – hette det så? Ah, heter det laptop? Men … Men min lilla snälla dotter, var ska du gå nu då, och varför säger du att ‘men typ du fattar ingenting!’!? Jag ska bara klippa av kabeln här så får jag se vad Du kan om datorer. Ha! Smäll inte så i dörr’n, tack.) ?

Lyckligen är allt hopp inte ute för föräldragenerationen. Vi är i alla fall svenskar – och vi lever i Sverige. Därför, eftersom vi är medlemmar av ett förtryggat samhälle,  har vi nyktra, modiga och kunniga Vuxna som ser efter oss. Vi är inte betrodda att själva leva våra liv eller att välja vår egen dygnsrytm. Det gör domstolar åt oss, och där domstolarna inte kan träda in så träder Medierådet in.

Helt nyligen släpptes en rapport om det omåttligt populära (med 8 miljoner spelare) onlinespelet* World of Warcraft** , eller WoW. Mycket kortfattat handlar rapporten om att WoW är bra. Faktiskt helt okej. Så länge det inte går till överdrift (som allt annat; jag var lite stirrig efter 36 timmar med the Sims2 en gång, trodde att jag hade en röd rubin över mitt huvud … ja, alla mina mätare utom ‘kul’ var på botten). Jag ser faktiskt framför mig hur den bekymrade fadern i glasögon snart dyker upp i en TV-debatt och med harm i rösten förklarar att ‘Vörld ov Varkraft’ betyder ‘Krigskonstens Värld’. (Kom igen – engelska är faktiskt inte så förbannat svårt att översätta!).

Hos Medierådet finns en verktygslåda för föräldrar vilka inte vet vad internet är eller vad deras barn/tonåringar gör där. Föräldrar! Vet ni vad era barn gör på internet? Bryr ni er? Vet ni? Om ni inte vet, varför tar ni inte reda på det!? För fan – om chefen på ert jobb kommer och säger att ”kan du ta det här?” och du inte vet vad ‘det där’ är, så tar ni ju reda på det? Eller? Jag blir alltid lika bekymrad över den fullständiga likgiltighet som finns hos föräldrar – de jag möter i media, nota bene; de ickemediala föräldrarna verkar ha rätt bra koll.

Bryr ni er inte? Orkar ni inte? Sluta jobba över så orkar ni; ja, det var en halmgubbe – men fuck you. Om ni inte orkar med barn, vad fan skaffade ni några för? (Ah … Ni visste inte vad preventivmedel var? Men det finns bibliotek. Kolla på hyllan märkt med ‘Vn’.) Andra ordar om både internet och onlinespel. Jag tänker inte upprepa deras onlinemonologer på deras bloggar***. Vad jag ska säga är istället – gång på gång på gång har okunskap och likgiltighet förvandlats till chock och öppnade ögon. Gång på gång. För 3000 år sen förfasade sig grekerna. För tio år sen förfasade sig Diddi och Björn Örnstedt över rollspel. För bara några dagar sen förfasade sig nämndemän i en domstol över internet och onlinespel. Idag förfasade sig SvD. FFS! Sluta Förfasa er! Ta er tid att skaffa kunskap! Vet ni inte vad era barn gör på internet? Ta REDA PÅ DET istället för att klaga (i media). Världen går inte under på grund av Facebook eller Lunarstorm. Världen går under på grund av okunskap. Kanske … bara kanske … kan det vara så, att NI FÖRÄLDRAR ställer er frågande, inte därför att ni inte vet, utan för att ni inte vill. Vill ta reda på?

Eller … vill avslöja för era barn vad ni gör på internet?

– – – – –
* onlinespel är ett datorspel som spelas via internet och går ut på att trakassera andra människor av annan
nationalitet, eller hur det nu var …
** Är du förälder men vet inte vad World of Warcraft egentligen är? Klicka
här, välj ‘Vad behöver jag för att spela?’ och sen ‘För föräldrar’ – det är ni 🙂
*** en blog, föräldrar, är en dagbok på internet. Internet är det här, det ni nyttjar just nu. Har ni slagit
på era filter?

Intressant?
Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annonser

17 thoughts on “Götterdämmerung

  1. Ja, mycket mycket bra!
    (Se kommentar till förra inlägget..)

    Kan väl konstatera att jag är en av de ansvarslösa (ickemediala) föräldrarna, som vägrar ha låtit mig skrämmas upp, utan har litat på sons omdöme och spelande när det gäller nätet också.

    Desutom, använder jag ju mig dagligen (hualigen) av denna fasansfulla företeelse själv!

    Givetvis borde jag tänka om och (iförd tagelskjorta som botgöring) börja kontrollera och filtrera de yngsta extrabarnens nätande, spelande och dygnsrytm…de äldre och son, är väl redan förstörda för livet.

  2. Pingback: opassande » Att skjuta bredvid målet

  3. Botgöring och tagelskjorta dövar bara ens eget dåliga samvete. Bättre är då att erkänna sin mänsklighet – sin bristfällighet – och sätta tänderna i första bästa bok om vad internet är för något.

    (‘Lady Chatterlys älskare’ och ‘Frenologi För Nybörjare’ borde funka, eftersom internet bara är porr och rasism 😛 )

  4. Du har alltför rätt.
    Här satt jag och inbillade mig att jag skulle kunna döva mitt (nät)infekterade samvete medelst den gamla hederliga tagelskjortan…men, fan heller…suck!

    (Har redan läst Lady Chatterleys älskare, för flera år sedan, rentav.Vilket ju bara bevisar vilken hemsk människa jag är, däremot har Frenologi för nybörjare, totalt gått min näsa förbi…rats!)

  5. Aha…du har skrivit den själv!
    Ytterligare en av dina böcker jag ska pusha för, eller?
    😉

    Apropå det, lämnade (igårkväll) iväg min förstfödde och den halvklara andre, till en (nyvorden) (författar)vän med flertaliga förlagsförbindelser.

    (Ångest, hur ska de klara sig bortom mina hökögon?!)

    Wish me (and them) luck…
    🙂

  6. Åsa, jag tror till och med att jag har Kult någonstans i mina gömmor, fast jag kan inte hitta det 😦

    Ivf var nog Kult en naturlig utveckling av rollspel, men framför allt ett sätt att försöka konkurrera med datorspelen vilka kom på bred front i den vevan.

    Mattias$, jag ska kika närmare på den där dansartikeln. Den verkar mycket intressant. Tack för tipset 🙂 Jag glömde helt bort dans som undergångsfaktor, men det beror nog på att jag hatar att dansa.

  7. Joakim.Du hatar att dansa…nähä…vilken chock, det kunde man ju aldrig anat.
    😀

    Är du helt säker på att du inte smygövar på intrikata tangosteg på småtimmarna när du är säker på att ingen ser det?
    😉

  8. Å, jag vill spela rollspel utan dator men med tärning, papper och levande människor (samt pizza och Fanta i ett ymnighetshorn).

    Förresten är dataspel bra. Rekommenderar senaste Forskning och Framsteg. http://www.fof.se/?id=078cPress
    (Glad att du är tillbaka i sajberrymden förresten!)

  9. Ska väl även jag häva ur mig några glada tillrop. Inget nytt under solen och så vidare, men det här var väl en av de mest roande och läsvärda sammanfattningarna av moralpanikens trevligheter. Och med en spinnoff in på ett annat område som jag mest går runt och gråter över , hur folk har liksom blivit avtrubbade från att försöka ta hand om sina ungar. Någon Annans Problem?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s