Det var lättare på medeltiden

Eftersom jag har tråkigt har jag roat mig med att läsa först Aftonbladet och sen Expressen. Inte fan blev jag gladare av det, men i alla fall – lite glad blev jag allt. Jag kan nämligen massor om sex!

Å andra sidan … är jag usel på att flirta.

Jag är ingen matematiker, men vilken idiot som helst kan förmodligen räkna ut att

flort

vilket förstås ställer mig i ett visst bryderi. Titta på ekvationen ovan. Ser ni något problem? Inte? I så fall är ni lucky bastards. Ett mindre problem är kanske att folk omkring mig har upplyst mig om att jag är väldigt charmig, egentligen. Faktiskt, helt sjukt sant. Really! Moi! Charmig!

I textform.

Okej, det sista säger de inte. Somliga påstår att jag faktiskt är minst lika charmig IRL. Fan tro’t. Om det stämde skulle jag ligga och kblacka nu, inte sitta vid bloggen eller läsa Expressen. Alltså, Expressen i all ära – väl? – det finns roligare saker att göra. Som att black*

Alltså … hur gör ni? Ja, inte när ni kblackr då – enligt Expressen vet jag det** – men innan? Det är ju inte direkt som förr, menar jag. Förr var det mycket enklare. För riktigt länge sen hade jag bara behövt en schysst före detta trädrot, knullat ut i naturen och hittat en puma. En sån här, alltså.

woman

Inte en sån här:

puma

Så … Tjoff!*** Sen, efter roten och puman, hade saken varit biff. Kanske inte en biff från ICA, eftersom såna har en tendens att härskna, men  i alla fall.

Något senare i historien blev det lite knepigare, men ändå fortfarande ganska lätt. Jag hade bara behövt ta reda på vart hon bodde, knallat över i gryningen med en ko och bett hennes far om hennes hand. Han hade sagt ”nej”, förstås. Eftersom jag sägs vara mer charmig i textform än IRL. Så … hade jag gått hem. Och återkommit under natten med fyrtio välbeväpnade män. Enlevering is the shit!***

Hyfsat nära vår tid var det fortfarande rätt lätt, men inte lika lätt som förr. Glöm det där med ekvationer och kor. Allt som behövdes var en bra lagstiftning som till och med tillät våldtäkt inom äktenskapet. Det senare kunde ordnas ganska lätt; till exempel genom att leta upp någon gravid tonåring på väg till Danmark, rädda hennes anseende och göra henne till Madonna, inte Hblack . Och om du inte blev gift så fanns det ändå gott om de senare. Hblackr alltså. De gick i drösar utmed gatorna. På den tiden fanns inte internet, så det var mycket lättare att hitta dem. Och lagligt. I värsta fall kunde man alltid ha tagit ett snack med Doris Hopp.

I vår nära samtid är det fan i mig otroligt svårt att få kblacka. Visst, det där äktenskapskrånglet behövs inte så ofta, och spelar man på Sverigedemokraternas planhalva behöver man inte oroa sig för att bli skjuten heller (i alla fall inte av hennes farsa – Sverigedemokrater är en annan fråga). Det enda som behövs är egentligen att gå på krogen – och flirta.

Fast det kan jag inte. Återstår då att flirta via nätet. Fast det kan jag inte heller, för helt seriöst! Vem fan vill ha en uppsats i sin inkorg på black? Fastän de säger sig vara villiga!? Alltså, jag letar fortfarande efter de där tvillingarna ‘Tess and Jessie in Skarmarbrink Sweden’  … de som jag hittade i reklamen på Pblack blacky. Men inte fan fanns de där inte, det enda jag fick napp på var en dendrofil republikan från Wisconsin. Eller om det var Al Gore – sånt är inte gott att veta på Internet, för alla ljuger där. Ju.

Krogen är för dyr. Också. Som fattig biblioteksassistent – och hur sexigt yrke är det på en Gucci-skala? – räcker pengarna till … ja, inte krogen i alla fall. Kvarterskrogen kanske, men jag hatar karaoke. Om jag  nu skulle börja jaga på krogen så skulle det i alla fall bli dödfött, eftersom jag visserligen är en jävel i sängen men en fuck-up på flirt. Och jag tror inte att det är så impande att slänga fram en utskrift av diverse blogposts framför Hon Man Är Intresserad Av. Eller i alla fall kåt på. Återstår trädroten – och det är förbjudet. Eller kon. Men det är out of date. Dessutom är det dyrare nu, med fyrtio välbeväpnade män, än förr.

Va? Förlåt? Facebook? Been there, doing it. Jag vet att folk har klickat på mig i ‘Are YOU interested’-appplikationen – men jag vet inte vem som har klickat! Förresten är det säkert bara en dendrofil från Idaho. Eller möjligen Al Gore. Ska jag vara helt ärlig misstänker jag att alla profiler på Facebook är skapade av ännu en applikation.

Jag skulle i och för sig kanske kunna börja flörta i frukt- och gröntdisken … så här:

Jag:”Tjenare,”
Hon: Eh … ja?”
Jag: ”Schyssta meloner.”
Hon [reagerar]
Jag: ”Aj … ”

eller möjligen:

Jag: ”Tjenare,”
Hon: ”Eh … ja?”
Jag: ”Fräscha lökar du har.”
Hon [reagerar]
Jag: ”Aj … ”

Eller kanske:

Hon: ”Ursäkta mig, jag ska bara ta en gurka.”
Jag: ”Här har du en gurka du kan hå… oh, aj, aj, aj, AJ!!! Släpp!”

Jag kanske ska glömma det där med både lök och gurka – och melon – och koncentrera mig på exotiska frukter istället? Antingen det, eller bli matematiker istället för genusforskare. Det verkar vara enda sättet att lösa den där ekvationen där ovan. Eller så får jag gömma mig i ett buskage intill pendeltågsstationen, vänta – och när Hon passerar … PINGA henne!

För jag är charmig. I texform.

– – – – –
Intressant?
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

– – – – – nästlade fotnötter***** – – – – –
*: Eftersom jag inte vill locka ungdomar i fördärvet har jag censurerat bort vissa ord, bland annat
‘sex’ och ‘knulla’. Ähm … Åh! SKIT!!!
**: Och andra källor.
***:En liten varning … två små varningar: 1: Det är numer förbjudet att tjoffa eller enlevera, så där oförhappandes. 2:
Om det ändå sker – så är det förbjudet. Kanske. Fråga mycket nogrannt om hon sa ”nej” först. Riktigt noga, helst flera gånger. Fast har du en bra advokat eller en australiensisk domare kan säkert domstolen övertygas om att hon egentligen ville, eller att hon var för medvetslös för att kunna sätta upp ett tillräckligt juridiskt bindande försvar. Jag vet, det här var smaklöst … men hey! Jag är ju charmig!****
****:I textform …
*****: Utan PhP.

9 thoughts on “Det var lättare på medeltiden

  1. Du KAN ju alltid ta med dig en tummad anteckningsbok, dina svårmodigaste kläder, och gå ner till Madeleines och sitta och se svårmodig ut, som om du funderar på Den Stora Dikten – även om du egentligen stirrar ner i anteckningsboken för att inte behöva stirra in i dekolletaget på pumorna i din omgivning.

    Iofs, vem är jag att ge farbroderliga råd i frågan om att jaga pumor, med *tjoff* eller med list. 🙂

  2. Jag är för glad för at bli svår. Även om ingen förstår mig så är jag för glad för att bli svår.

    Att vara svår kräver ett visst mått av weltschmertz och för närvarande är den ganska bortblåst.

    Jag kan kanske försöka …

    Jag vill vara SV … asså typ ni fattar helt sjukt irro va, typ EMO!!! JAg Är EMO!!

    Oh MFG!!?

  3. Det fanns faktiskt dem som gav sig ut i skogen efter puman med svans, men de fick ingen avkomma.

    Å andra sidan fick pumorna saftigt kött helt utan fight, vilket ledde till mer energi för att skaffa avkomma! Så man ser att allt ändå jämnar ut sig i the fucking circle of life.

    ALLT är kärlek.

  4. Det är en konst att flirta och en viss tolkningsföreträde krävs för att överhuvudtaget se och förstå de få flirtar som flaxar över till en… lätt att tro att det är något annat (skräp i ögat eller nåt). Så varför inte bara gå fram och fråga chans?
    Jag lyckades flirta omedvetet en gång då jag sa att jag brände brön´a en kväll…. men det blev inget smörade mer efter det….*S* Jag säger bara : lycka till…*puttar fram dig till gurktjejen*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s