Solarium

En stereonovell i samarbete med Kronberg Skrattar och Ler

Tack till Feminetikmedlemmen BlindaLina som lät oss använda hennes ursprungscitat:

upplevelsen av att ligga där och skållas är inte av denna världen. en obehaglig mystisk kärnkraftslik hetta som hoppar in i porer. ett maskinsurr som av en generator. och ens spöklika , otroligt oattraktiva lila lekamen ligger utsatt på en bit lysrörsupplyst plast. vad ska man tänka på när man ligger där?

– – – – –

Mitt namn är Anton.
Jag är döende.

Jag vet inte om någon kommer att hitta dessa rader. Jag vet inte ens om någon kommer att hitta mig. Men jag har nu just inget annat att göra än att skriva, så … så innan det börjar göra _för_ ont så … Jag …

Mitt namn är alltså Anton. Och jag är döende. Det är inte så skrämmande nu, inte nu längre. Nu vet jag att jag ska dö, dö i svåra plågor långt värre än de jag har nu. För en halvtimme sen var det hemskt, för en timme sen outhärdligt fasansfullt. Jag har aldrig tänkt på döden tidigare, det har inte behövts för alltså – kom igen! Jag är tjugotre år gammal, med schysst efternamn – ett av de där som topp hundra av Sveriges rikaste bär – och inte ett enda jävla problem i hela världen. Sover hur länge jag vill, köper vad jag vill, festar, tränar. Solar …

Att jag solar solarium – det är november ute, svinkallt och _Gissa_ om jag saknar det nu! – är, liksom … Det är min grej. Grabbarna jag hänger med på Laroys och andra ställen kallar mig Syntetnegern; blekblond egentligen men pepparkaksbrun. Jag går på solarium. Tränar. Totalt fyra gånger i veckan med vikter och träning, en gång i veckan med solarium och fan!

Jag hade en jävla otur, borde ha kollat nyheterna mer …

Jag slirar. Det är inte meningen. Ni vet i alla fall att jag är Anton, rik som ett troll eller farsan är rik som ett troll jag glider mera, ni vet. Liksom, jag visste ju att världen var åt helvete va, hade en kompis på en brokerfirma som strök med i WTC ni vet, satt och MSN:ade med honom när han bara kopplade ner, så där alldeles abrupt. Araberna fick in en fullträff på honom. Men i alla fall, det var ju länge sen och egentligen kände vi inte varandra så jättebra men han tänkte försöka fixa jobb åt mig i the US och …

Jag har ont. Det gör ont. Det är värre än någonting annat. Nu har jag alltid varit ganska skyddad från smärta, så jag har nästan inget att jämföra med, men satan i gatan vad det gör ont. Få se … Ja. Jag kan jämföra med den där gången några juggar klådde upp mig därför att jag hade fått komma in på Spy men inte dom. Det gjorde ont, men att få tänderna utslagna gjorde bara ont en liten stund.

Det har gjort ont i över en timme nu.

Men jag slirar. Jag ska försöka att tänka på något annat, så därför så ska jag förklara hur jag hamnat här. Det är så här, va, att jag …

Kan man koka till döds?

Jag är Anton.
Jag är döende.

Jag är Anton.
Jag …

Nu kommer jag ihåg! Den här dagen – den värsta i mitt liv no shit! – började illa. För jag försov mig, till ett möte med farsan. Han hade mig i tankarna om en VD-post inom telecom va, men jag försov mig och farsan blev skitlack så jag fick inte jobbet. Klockan kan ha varit … ja, runt ett på dagen. Idag. För bara två timmar sen. Så lite sned då, på faran, så tog jag en fika med en tjejpolare och pep iväg till solariet sen. Passerade någon knegares jävla tobaksaffär på vägen. Lade inte märke till något, inte ens löpen. Löpsedlarna.

Anton borde ha gjort det … _Jag_ borde ha gjort det.

Men nu minns jag dem. Aftonbladet ropade ut:

AL QAIDA HOTAR BOMBA SVERIGE

och Expressen skrek:

BIN LADEN UTTALAR DÖDSDOM ÖVER SVERIGE
”Ni Ska Få Leva I Smärta I 10 000 År”

Jag vet inte men det handlade visst om något … I Afghanistan, handdukskallarna ni vet, de var sura på oss. Svennarna alltså. Så hotade de, sånt där läser man ju om och ibland upplever man det ganska nära va. Som min polare i WTC?

Men varför var de tvungna att göra det? Och Stureplan av alla ställen! En fet jävla bomb i något av husen. Jag hörde braket av miljoner ton sten rasa ihop. Då låg jag redan på bänken, ni vet, för strålarna. Mitt solarium är sjukt skönt, det ligger i en källare va, och bögen som driver det har inrett det skitfräscht. Fast det ligger i samma hus de sprängde …

Mitt namn är … aj. Aj! Anton. Jag är döende. Jag överlevde ett bombdåd och är döende.

Levande begravd.
Levande begravd, fångad i mitt solarium. _I mitt solarium_.

Den här … sängen, den med lysrören? Den ligger under ett par tre balkar av betong nu. Det har rasat ner en massa sten och grus omkring mig. Jag ligger liksom som i en krypta av rivningsgods. Bombsten. Elen funkar fortfarande och det är därför jag fortfarande …

Upplevelsen av att ligga här och skållas är inte av denna världen. en obehaglig mystisk kärnkraftslik hetta som hoppar in i porerna, ett maskinsurr som av en generator och ens spöklika, nu otroligt oattraktiva lila lekamen ligger utsatt på en bit lysrörsupplyst plast. vad ska man tänka på när man ligger här?

Jag försöker att inte tänka på döden.

Så här länge har jag aldrig någonsin solat. Om jag rör mig försiktigt – det gör ont att röra sig för mycket för jag har … liksom min stjärt, mina vader … har smält fast i plasten. Men om jag rör överkroppen försiktigt, för under mig ligger en badhandduk och den är dyngsur av svett men jag har inte bränt fast med överkroppen … rör mig försiktigt.

Kan jag se en klocka. Den är tio över fyra. Jag har legat här sen … sen tre, typ. Treish. Och så tog jag med mig iPoden in och min filofax och en penna, Pilot G-1 Grip heter den men den har liksom slaknat och fastnat i mina fingrar så jag kan inte släppa den därför fortsätter jag skriva för om någon hittar mig kanske jag kan överleva och då slipper jag skrika …

Jag har ingen röst kvar. Det gör ont i halsen. När jag harklar mig eller hostar smakar det blod. Jag har nog spräckt stämbanden. Gissa om jag skrek … när jag fattade, när solarieluckan rörde sig uppåt men bara fem centimeter.

Törstig.

Det har blivit något fel med solariegrejen. Den går inte att stänga av. Det är därför jag solar än. Fortfarande.

Steks. Levande.

Steks.

– – – – –

Intressant? Kanske.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

11 thoughts on “Solarium

  1. Pingback: Likvaka över ett liv « Kronberg skrattar och ler

  2. Pilot G1-Grip alltså? Hmm, kanske får omvärdera min syn på de pennorna. Men de ÄR bäst, även om de smälter in i fingrarna om man solar för länge.

    Btw, varför slår han inte sönder solarielamporna?

  3. Därför att A) elen fungerar, B) solariet skadades inte då rasmassorna hamnade ovanpå några lämpligt placerade betongbalkar. DEt står någonstans.

    Det är iaf en döende snubbes sista ord, så att han inte är särskilt koherent är väl inte mitt fel 😛 ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s