Visst är jag svensk – Fy fan för Sverige!

Det allra svenskaste som finns är att klaga över att man är svensk. Alla har vi gjort det, alla har vi hört det. Repliker som ”fy fan vad jag hatar Sverige!” och ”fy fan för Sverige, bara förbud och Jantelag överallt!” och ”När jag var i New York senast så gick jag på strippklubb och” … Nej, okej då. Det sista är något en svensk inte skulle säga. Inte så högt.

Det är därför invandrarna finns, så vi ska ha en referenspunkt. Någon vi kan peka på och säga ”så där borde svenskar vara!”. Ganska ofta är den underförstådda meningen att invandrare är:

  • Spontana
    Har driv
    Är obesvärade
    Spelar efter egna regler (eftersom svenska regler är så rigida så behövs en rebell)
    Är lite … så där … Naturliga.

Den ädle vilden. Oförstörd av civilisationen har hen dragit fram över sin släktmark i generationer och aldrig blandat blodet med degenererade moderna människor. Någon med ärlighet och rak rygg, med mod och dådkraft och en Naturlig Rättvisa i kroppen. Ädel. Fast en vilde, förstås.

Vildar, säger en folkskolebok från 1800-talet, är opålitliga, fega och anfaller alltid ur bakhåll. Det gör invandrare med – det är en sån där ”alla vet”-sanning, som Riktiga Svenskar – sådana som klagar över att de är just svenskar – känner till. Men innan vildarna anfaller är de ädla och Naturliga. Skönt osvenska.

” När jag träffar invandrare så möts jag aldrig av den där typiska negativa inställningen till företagare. Invandrarna är hands on och nu kör vi och fan vad kul!
Samma sak gäller när det handlar om att hitta bra folk. Jag letar med ljus och lykta efter bra människor att knyta till mig. Var är alla maniska människor som levererar? Jo, de är invandrare!
De gånger jag ringt svenskar så har de legat och sovit (på dagen) när jag ringt dem. De säger att de ska göra saker som de inte gör.
När det har varit en invandrare så säger de, ”jag kan springa så hinner jag till vårt möte!”
Det är för att de har fattat att man måste KÄMPA för att komma nånstans.
Stackars stackars de som måste komma hit till Sverige och jobba! Jag skäms för att vara svensk.”

Så skriver Linda Skugge i Expressen.

Superlativen över våra nysvenskar formligen haglar. Det svenskaste svenska – hatet mot sin egen nationalitet – regnar det med. Allt för att dra sitt strå till integrationsstacken och visa att ”invandrare inte är som vi”. Svenskar är lata, sossefierade, väntar på stekta sparvar och kämpar inte. Invandrare är så där härligt … Naturliga. Så som Kämpar är. Naturliga. Så klagar de aldrig heller. Allra minst klagar de på att vara svenskar – de är ju, gubevars, invandrare. Det vill säga inte riktiga svenskar (som är lata och sover mitt på dagen).

En fascinerande glidning i den rasbiologiska skalan har skett. Konstigt nog ger mig bägge sorters argumentation en våt filt av äckel i huvudet. Invandrare brukar skaka på huvudet och undra varför vi, vi svenskar, hatar vårt land – det är faktiskt ett av de bättre länderna. Invandrare har ofta något att jämföra med, oftast värre. Hittills har jag svarat att orsaken till att svenskar hatar att vara svenskar, är för att vi är …

Svenskar.

Vi är lata, docila bidragare utan vare sig hunger eller driv. Glöm Ingvar Kamprad, Stenbeck och alla andra entreprenörer. De är kanske inte ens svenskar – i alla fall inte enligt Linda Skugges definition. Kamprad är smålänning (och vad är Kamprad för namn? Det låter utländskt!). Stenbeck var visst västgöte. Nej, svenskar är lata och sover mitt på dagen, utan sinne för service och med nedlåtande attityd mot kvinnliga osvenskt svenska entreprenörer som Linda Skugge. Hon driver två företag. Det gör inte svenskar.

Ergo – Linda Skugge är. Hmm. En blatte. Fast ändå inte – hon klagar på Sverige och svenskarna, alltså måste hon vara svensk. Det svenskaste som finns är nämligen gnället – och gnäll, det är något Skugge har gjort till sitt levebröd.

– – – – –
Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

3 thoughts on “Visst är jag svensk – Fy fan för Sverige!

  1. Det är inte tröttsamt med svenskar som skäms över att de är svenska, för att det hör till svensk mentalitet, vilket du påpekar. Så vad är syftet med det här inlägget egentligen? Du ironiserar över ett fenomen som du själv bekräftar har en logisk grund. Sen så ÄR faktiskt svenskar lata och utan driv och allt detta, vilket inte är så konstigt med tanke på att systemet belönar just detta och bestraffar motsatsen. Sen om det är bra eller dåligt är upp till var och en att bedöma. Det hade bara varit trevligt om man slapp slita för att sörja för andras lättja. Utöver det så får människor leva som de vill. Vegetera på pantburkssamlande eller driva företag, bara var och en får i gengäld vad de har skapat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s