Förbjud böcker, inte bara GTA

”Här kan läsaren identifiera sig med kriminella och drogmissbrukare och agera därefter.”

Citat är en parafras. Byt ut ”läsaren” mot ”spelaren” så blir citatet rätt. Jag tänkte nämligen upplysa om den stora faran med Jens Lapidus debutroman Snabba Cash, som fokuserar på A) droger, B) våld, C) sex. Med lite allmänt småtrevligt ångest-svensson däremellan.

Citatet ovan härrör ur en debattartikel i Expressen skriven av Anders Bergsten (kd). Han skriver vidare – och jag väljer att ånyo parafrasera:

”Det räcker med att en procent av läsarna blir negativt påverkade, att vi räddar livet på en enda ung människa, för att ett förbud ska vara acceptabelt. Vi måste ta ansvar för våra kommande generationer. Vi har alla ett ansvar att beskydda våra barn och ungdomar från inlärningssituationer där det råa våldet står i centrum.”

Byt ut ”läsaren” mot ”spelaren”, igen. Eller läs originaltexten.

Nu är det här ett fult grepp, att byta ut ord så där. Men under omständigheterna är det acceptabelt. Bergsten har själv lagt ribban för debatten, inte minst via sin jämförelse mellan utövandet av datorspel och koncentrationsläger. Den lilla passusen är så dum så den knappt går att kommentera – men lägg märke till vad han säger, i ett annat stycke:

”Det räcker med att en procent av spelarna blir negativt påverkade, att vi räddar livet på en enda ung människa, för att ett förbud ska vara acceptabelt.”

Ett förbud ska vara acceptabelt. En inskränkning i människors liv är således försvarlig om till och med en enda procent av människorna tar skada eller påverkas negativt. Om vi följer Bergstens råd hamnar vi ganska snart i demokratins tassemarker, de land där diktaturens kreatur härskar okontrollerat – inte sällan med hänvisning till ”folkets bästa” eller ”tänk på barnen!”. Eftersom Bergsten var först ut med Godwins lag kan jag fortsätta – Hitler tänkte på barnen. Han ömmade för barnen. Det var därför han på ett ganska konkret sätt såg till att Tysklands barn skulle få det bra och slippa beblandas med, ursäkta språkbruket, med ickedugliga livsformer. Rasblandade, kortskalliga bastarder med semitiskt eller slaviskt påbrå, till skillnad från de långskalliga och renrasiga germanerna, eller arierna, av vilka det sades finnas utmärkta exemplar i Skandinavien. (Händelsevis lutade sig Hitler mot välrenommerad och empiriskt fastslagen forskning på området – frenologi och rasbiologi. En svensk vid namn Anders Retzius var den som drog igång det en gång i tiden, men han är en sådan svensk vi inte nämner högt. Antagligen på grund av att hans forskning i slutänden användes till massmord – och, i Sverige, tvångssteriliseringar. Historikern Maja Hagerman har skrivit en synnerligen utförlig bok om svensk rashistorik – Det rena landet. Läs den.)

I skenet av historien kan vi se en rad exempel på vad som händer när ömmande röster för kommande generationer har infört förbud kring det ena eller det andra. I svensk nutidshistoria har vi ett praktexempel – Nils Bejerots och Lorentz Larssons skallande rop om förbud mot tecknade serier; Stålmannen kunde göra barnen till homosexuella! De blev i sin tur inspirerade av ett av världens mest paradoxala länder – USA. Där lyckades man till och med, att i ”land of the free” förbjuda produktion av våldsinspirerade tecknade serier. CCA, Comics Code Authority, blev en censurorganisation som agerade med barnens bästa i ögonvrån.

På 1980-talet infördes kraftiga restriktioner kring videovåld och vad man kallade ”våldspornografi”. Barn skulle förvandlas till djuriskt kåta våldtagande Leatherfaces med WASP i hörlurarna om de utan kontroll kunde se filmer som the Texas Chainsaw Massacre. Undergången för vår tids civilisation var nära. Inte. Men skräcken för vad ett förhållandevis nytt media skulle göra med barn och unga var tillräckligt för att införa kraftig censur och rop om ”hårdare tag”. För 1980 var video ett lika nytt och för många okänt media, som datorspel är idag – och här är pudelns kärna:

Det är det nya och okända som måste förbjudas.

Låt den vita fläcken på kartan få vara vit, utforska den inte – för tänk om vi kan lära oss något nytt om världen? Hu, så hemskt!

Bergsten är kanhända en i det stora hela stum ropare i öknen. Ingen tar honom kanske på allvar. Däremot borde vi lyssna till vad en annan undergångsprofet, Franco Frattini, säger. Ropar. Men mest – viskar, i EU-parlamentarikernas öron. ”Han dröp huggormsgift i mitt öra”, som en mycket störd ung mans mördade far lär ha sagt en natt på en slottsmur i Helsingör. För medan vi skakar på huvudet åt Bergsten, lobbar Franco Frattini vidare för ”hårdare tag” – förbud. Förbud, med barnens bästa och Statens fortlevnad framför ögonen. Kanske, men det här är lite konspiratoriskt, anas djupare tentakler av ondska bakom hans ord – mitt i Rom finns trots allt en reaktionär hardcorestat, som inte bara längtar efter flydda tiders makt och inflytande utan också föraktar allt som är nytt och per definition okänt.

Drivet till sin spets skulle talet om hur en enda procent är acceptabelt för att införa förbud innebära att litteratur också måste förbjudas, eller åtminstone strikt kontrolleras. Med en enkel knapptryckning kan jag utan vidare köpa på mig handböcker i allt från giftmord (Agatha Christie) till sprängteknik (Liza Marklund). En URL bort finns ett helt hav av subversiv litteratur, som bara väntar på att få förgifta mitt sinne. Eller vad sägs om att i grunden få lära sig hur ett eldöverfall mot en äldre mans privata fest går till? Läs Jens Lapidus uppföljare till sin Snabba Cash, läs Aldrig fucka upp – och vips så vet ni inte bara hur man använder testosteronpreparat, utan också vad FEBA betyder. Listan över fruktansvärda böcker skulle kunna bli väldigt lång. Men eftersom samhällets förbudsivrande mörkerkrafter påfallande ofta gömmer sig bakom Jesus, lä vi inte få se förbud mot Bibeln. Torah kanske, Koranen definitivt, Vediska skrifter eventuellt – men inte Bibeln. Det är ju en ”god” bok.

Händelsevis ha böcker gång på gång visat sig vara inspirationskälla till fruktansvärda brott. Timothy McVeigh, mannen som sprängde Alfred P Murrah-byggnaden i Oklahoma City 1995, hade förläst sig både på författaren J D Salingers Räddaren i nöden och den infamösa the Turner Diaries.

En annan bok inspirerade till ett världskrig, ännu en bok – en antologi – inspirerade till minst fem erövringskrig riktade från Europa mot Mellanöstern och ännu en antologi inspirerade till erövringskrig från Nordafrika mot Europa. Jag är ganska säker på att någon slagit ihjäl en gammal kärring bara för att komma över hennes silverskatt också. Sug på den du, gamla Dostan!

Säg mig, Bergsten … Hur rimmar censur, kontroll och förbud med ”kristen demokrati”? Eller ens – demokrati? Är demokratin i ditt partinamn bara en chimär för … teokrati?

Läs också Orvar Säfströms ripostkrönika i Expressen. Eller också inte. Ni kanske blir indoktrinerade till att låta håret växa. Då, då ni … är världens ände här.

– – – – –
Intressant?

Andra bloggar om Anders Bergsten är Politik, funderingar och foton, Frihet, fildelning, feminism, Sänd mina rötter regn.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

3 thoughts on “Förbjud böcker, inte bara GTA

  1. Pingback: Sänd mina rötter regn » Blog Archive » Det där med underhållningsvåld

  2. Som jag sade igår: Allt kan inspirera till våld. Kärlek kan inspirera till våld. Kanotåkning kan inspirera till våld, sport, religion, patriotism, what have you – alla de tingen kan göra att någon plötsligt ser rött och går till attack. Anledningen till att just datorspel får ta så mycket stryk just nu är för att det är en _subjektiv_ upplevelse. Vad jag får ut av ett spel är inte vad någon annan får ut – av samma spel! Även böcker och konst är subjektiva upplevelser, men där har man haft längre tid på sig att inlemma ”språket” i kulturen. Ge det lite tid, så kanske vi når dit vi med. Tills dess är det föga värt att hacka på på gränsen till moralpaniker. Sätt dem framför en konsoll istället, låt dem testa Animal Crossing eller GTA IV (eller bägge, och några till) så kanske de får ett bättre perspektiv i frågan. Att utbilda är bästa sättet att motverka fördomar.

  3. Erh, insåg att jag var lite antagonistiskt inställd till föfattaren där. Avser naturligtvis inte att påstå att författaren hackar på någon 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s