Ett kollektiv av hat

Jag vill inte ingå i ett solidariskt kollektiv som vilar på hat. Trots att jag i sak inte har något emot att ingå i ett kollektiv, ens i en fackförening, vill jag inte ingå i ett kollektiv som baseras på hat. Orsaken? Det här:

”DET är det vidrigaste man kan göra som arbetare, det är att göra sig själv till en HORA.”

Och det här:

”Vi måste agera eniga som EN MAN. Det är dags att ta upp strid kamrater. Om det ska behövas att vi står vid frihamnen med basebollträn för att ”välkomna” de anländande svartfötterna så må så vara. Aldrig ger vi upp! Venceremos!”

Och det här:

”Att bryta lårbenet på en strejkbrytare är något alla borde göra någon gång, Chani.”

Och det här:

””När gud hade skapat skallerormen, paddan och fladder musen hade han lite avskrap över och med det skapade han svartfoten. En svartfot är en tvåbenad varelse med en vriden själ, en vattenskadad hjärna och en ryggrad uppbyggd av lim och gelé”

Och det här:

”En svartfot är den ”arbetskamrat” som jobbar över obetalt utan att klaga, som golar på dig om du drar tidigare ifrån jobbet, en förrädare, en person som inte förtjänar någonting annat än ditt och dina arbetskamraters förakt. Svartfoten är arbetsgivarens bästa vän. Svartfoten är endast förtjänt av hat.”

(Källa)

Och det här:

”på min lista kommer svartfot överst av de saker man kan göra under sitt liv som i samma sekund fråntar en all värdighet och hederlighet.”

(Källa)

Jag vill inte ingå i ett kollektiv baserat på hat. Därför, den dag mina kollegor strejkar, tänker jag fortsätta att arbeta, inte för att jag vill – utan för att det behövs. Som motvikt mot Hatet.

Grattis, ”arbetarhjältar”. Ni fick just en arbetare att vilja lämna facket.

DN.

– – – – –
Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

20 thoughts on “Ett kollektiv av hat

  1. Strejkbrytare förtjänar väl lika mycket respekt som alla andra som väljer väg.
    Även de som kallar dem ”förrädare” har gjort ett val…
    Sedan behöver vi ju inte hålla med eller sympatisera med allt.
    Här är det lätt att hålla med klokbok…

  2. Kim, Ejnermark,
    Snicksnack, alla kämpar inte för samma mål, lön eller idéer.

    Det är upp till var och en om man vill strejka, gäspa, blogga eller hata. Det är socialismens stora dilemma, att alla inte ställer upp. Och vad ska man göra med oliktänkarna? Tja, det brukar sluta illa.

  3. Klokbok: Det där är ju som om en norrman skulle säga:

    Inte för att jag har nått emot motståndsrörelse, men om tyskarna ockuperar igen så ska jag samarbeta med dom, som motvikt för att vi var så taskiga mot Quisling senast.

    Att använda HORA som skällsord och att prata om slagträn och att bryta lårbenshallsar var väll dålig stil, men ändå ganska bagatellartat och resten av exemplen var helt ok i sammanhanget. Visst kan hårda ord göra ont, men det gör mer ont när en förrädare sticker kniven i ens rygg, även om det bara är bildligt talat.

    Attila: Att det finns förtryck, att motstånd är svårt och farligt och att det dessutom finns förrädare är ett problem, men på vilket sätt ett problem specifikt för socialismen?

  4. Att använda ord som hora, att kalla strejkbrytare för avskrap och dylikt – det uppmuntrar inte direkt till att delta. Jag tycker inte, som RedLib säger, alls att det är ”bagatellartat”. Att använda ett sådant språk är förkastligt om man som rörelse vill skapa förståelse.

    Att jämföra strejkbrytare med quislingar är heller inte särskilt sympatiskt.

  5. Om någon måste ta till hot för att få genom sin sak, då brukar saken i fråga kanske inte vara så bra?

    Skulle jag spontant säga…

  6. RedLib,
    Problemet för socialismen är vad man ska göra med de som inte delar de socialistiska värderingarna. Rent historiskt så har det ju gått illa för dessa grupper. Var jag otydlig?

  7. Gubben:
    Strejkbrytare fötjänar visst ingen respekt. Att förrädare skall förtjäna ”respekt” lika mycket som alla andra som ”väljer sin väg” är lögn och förbannad lögn. Beter man sig som ett svin är man ett svin.

    Attila:
    Jag förstår att du som nyliberal förnekar hur samhället ser ut. Det betyder dock inte att det är rätt att välja vad fan man vill. Vissa saker gör man helt enkelt inte. Och svartfot är ett tydligt sådant.

    Åsa:
    Varför är det så viktigt för dig att vara sympatisk med förrädare?

    Kalle E:
    Det var väl en ganska dålig form av analys; att endast gå efter vad enskilda personer skriver på internet i form av kommentarer för att komma fram till om något inte är ”så bra”.

    Varför strejkbrytare inte är bra bygger på deras negativt egoistiska handlingar, inte annat!

  8. kristoffer: din tes bygger på premissen att strejkbrytare är förrädare. Var är den logiska kopplingen?

    Vad jag vet är en förrädare någon som säger sig stå på en viss sida men handlar för motparten. Om jag inte är med i nått jävla fack kan jag alltså omöjligt vara en förrädare. Eftersom det är företaget du strejkar emot kan jag inte heller vara en motståndare. Således är jag som vilken neutral som helst.

    Fast det är där ni strejkare har ett problem. Ni klarar ju inte att slåss själva utan kräver att alla ska stå på eran sida…

  9. @ Kristoffer

    Jag har enbart pekat på att språkbruket är osympatiskt. Om man vill ha stöd för sina åsikter är det i mina ögon vettigare att komma med rationella argument än att smutskasta.

    I övrigt får jag hänvisa till Andreas kommentar.

  10. Förräderiet uppstår sannolikt om man anammar premissen om en slags metafysisk solidaritet, som genomströmmar alla arbetare. Metafysisk, eftersom den åberopas av hatets självutnämnda prelater på ett sätt som inte är sig helt olikt t ex det hat – och den solidaritet – andra extremister så ofta ropat efter, och ropar efter.

    Den solidaritet som t ex strejkande ropar efter är en solidaritet som sällan har särskilt mycket gemensamt med medmänsklighet, vilket kommentarerna om förrädare och svin här ovan bevisar. Solidaritet _är_ i grunden medmänsklighet – men var finns respekten för dem som väljer att inte strejka, i uttalanden som de ovan?

    Jösses, gossar revolutionärer! Historien visar väl med all tydlighet att Lenins ”man kan inte göra revolution utan att knäcka några ägg” är en väg raka vägen till undergången?

    Vägen till Helvetet är lagd med goda föresatser, som bekant. Ni skulle vinna mer på att skruva ner några kilo och låta lite resonabla. Nu skriker ni lika hest som vilken Hizbollah-falang som helst.

  11. Där satte du ett huvud på en spik tror jag. Solidaritet betyder just att man offrar sig själv för att hjälpa andra; inte att andra ska göra likadant…

    Solidaritet innebär […] att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa. (-wikipedia)

    Det verkar som om herr Ejnermark har ett visst mått av egenintresse…

  12. Ejnermark,
    Du behöver lägga energi på vad jag är eller vad du tror att jag tänker. Det blir aldrig mer än fria fantasier. I en diskussion är fakta och argument viktigare, och du saknar bägge. Dessutom argumenterar du för totalitära åsikter, och blind lydnad. Tänk om kollektivet råkar ha fel någon gång?

  13. Pingback: Litt om » Om streik og streikebrytere

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s