Morgonfundering

”De lade till i närheten av Gergesa, som ligger mitt emot Galileen. När han steg i land kom en man från staden emot honom. Han var besatt av demoner och hade inte på länge haft kläder på sig, och han bodde inte i något hus utan bland gravarna.Då han fick se Jesus började han skrika, föll ner inför honom och ropade högt: ”Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, plåga mig inte!”

Jesus hade nämligen befallt den orena anden att fara ut ur mannen. I långa tider hade den haft honom i sitt grepp: man hade bundit honom med kedjor och bojor och hållit honom i förvar, men han hade slitit sig lös och drivits ut i öde trakter av demonen. Jesus frågade honom: ”Vad är ditt namn?” Han svarade:
”Legion”, för många demoner hade farit in i honom.”

(Luk 8:26 -30)

Och nu, kära vänner, tänkte jag faktiskt bli lite knäpp. Att vara knäpp i det här fallet betyder att jag fastän jag hittade något lite komiskt i citatet ovan och den här SvD-artikeln, inte valde att gå hela vägen med ”skämtet”. Ja – att byta ut ”legion” mot ”Lego”, som enligt Kammarrätten är alldeles okej att kalla en liten telning. Andra telningar heter redan nu Ica, Pepsi och Falcon, så att bära ett varumärkesnamn är alltså inget som kan vålla obehag.

Min association gick således så här: ”Lego” – de 99 demonerna – ”Legion” – kul att byta ut ”Legion” mot ”Lego”. Men det gjorde jag inte. Kalla det gudsfruktan. Nu tror jag förstås inte att Gud, elle ens Big Jee, bryr sig så mycket om man använder deras texter i komiskt syfte (deras upphovsrätt har gått ut för 1 905 år sen) … tror alltså. Vet inte.

Vilket är kruxet. Jag har ingen större lust att mötas av en ärkeängel i solglasögon som med butter min pekar på hissen neråt, den dag jag hamnar i efterlivet, en ärkeängel som kyssnar på alla mina invändningar och till sist ryter:
”Don’t make me take off my sunglasses!”

Ungefär då, som han snuten i väntrummet till akutavdelningen i Martin Scorceses film Bringing out the dead, en Taxi Driver för 1990-talet.

(Jag gillade förresten idén i Jens Lapidus Aldrig fucka upp med att låta en legosoldat se för mycket av Travis medan han förläste sig på radikalfeminism, men jag är som sagt – knäpp.)

Gång efter annan händer det att jag får den där Andra Tanken när jag ska skriva något elakt om
(Gud)
religion. En slags eftertanke, en sorts fråga – ”borde jag skämta om det här?”. Så som jag ser det finns två möjliga svar:

1) Självklart, det finns många värre saker att göra i Guds namn än att leka med ord – även om de är ur Bibeln. Minns väl att Bibeln är en antologi av humaniserade avskrifter baserade på sagor om Gud, det vill säga ett tämligen svagt derivat av Guds Vilja. Till skillnad från Koranen, som de facto är så nära Guds Ord vi kan komma (en mellanhand … två mellanhänder, om vi räknar Gibril … eller Gabriel, fast ändå inte eftersom riktigt vem Gabe nu är, är en fråga om vilken bland annat de lärde tvista.).

2) Nope, borde inte alls skämta om det. ”God is cruel”, som någon av personerna i Stephen Kings Desperation säger. Vilket förstås får en att tänka på allt det klassiska grymma; korsfästning, tortyr, hagel och svavel och hämnd, hämnd, hämnd, mer hämnd och lite mer hämnd. En slags fundamentalistisk syn på grymhet, således. Blotta skräcken för att få en blixt i huvudet – kanske med en liten vidhängande handskriven lapp! – får mig således …

att ändå inta en ganska respektlös syn på vår G där uppe. Synbart … för är det respektlöst att ge någon man gillar helskarpt en massa smeknamn? Vi gör det, jämnt och ständigt. Blott en hänsynslös själarnas domptör borde bli rosenrasande över att kallas Big Jee – och mycket kan man nog säga om den där långhårige slyngeln, men domptör var han inte!

Så, det är inte respektlöshet att kalla Gud för G eller Jesus för Big Jee. Det är snarare ett tecken på respekt – och en del av den respekten är att jag ofta, varje gång, tänker efter två gånger innan jag skojar om dem.

Reespect!, för att citera RubaDub.

Big Jee, helluva guy!

– – – – –
Intressant? Nja.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

2 thoughts on “Morgonfundering

  1. ”vidhängande handskriven lapp”?

    Som att man, när Gud utdelat sitt straff, skulle vara kapabel att läsa lappen? Eller är det kanske androm till varnagel för förbipasserande? ”Oj, en askhög. Kolla det ligger en lapp här… ‘Klokbok får inte vara med på gymnastiken idag, för jag har straffat honom. Gud.'”

  2. Jag tänkte nog i Pratchettermer, att blixten _nästan_ träffar och man därvidlag är fullt kapabel – om en aningen uppskakad – att läsa lappen.

    Som i:
    ”Det finns inga gudar!”
    ZZZAAAPPP!!!
    *lapp* Jo, det finns det.
    😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s