FRA är blott en detalj

(Editerad blogpost. Och eftersom jag aldrig kommer at få jobb på FRA på grund av häpnadsväckande tekniskt inkompetens så försvann orginalposten helt. Bleh, som vampyrerna säger i the Sims2.)

Just nu tycks allt annat drunkna i stormen kring Lovön. Ämnen som fordom fick bloggosfären att bubbla och ibland explodera – dock inte med samma kraft som debatten kring Lex Orwell – skjuts åt sidan. Kraften i en samlad oppinion framsprungen ur bloggar, som tills för bara en alldeles kort tid sen betraktades som något suspekt, koncentreras i stort sett på ett enda ämne. Nämligen FRA.

Det är med andra ord en utmärkt tid för moralens mörkermän att vrida klockan tillbaka inte bara integritetsmässigt utan också samhällsmoralistiskt. Frågan om övervakning och massavlyssning är i ett större perspektiv bara en del av ett samlat angrepp på den nya slags individuella frihet vi har sett växa fram under bara de senaste tio åren. Vi står på randen till ett förverkligande av den vision John Stuart Mill en gång hade. Men vartåt faller vi av?

I skuggan av Storebror hittar vi inte bara konspirationsteoretikerna, de som samlats kring drömmen om ett Illuminatii. Vi hittar inte bara en extremhöger på frammarsch. Vi hittar inte blott diktaturens stövelputsare, nyspråkets förvaltare, den nya överheten där ”pastor” bytts ut till ”politiker” eller ”adel” bytts ut till ”kändis”.

”Det viktiga för dagen är att riksdagen fungerar när vitala säkerhetsintressen står på spel.”

Så skriver Folkbladet Östgötens ledarskribent Widar Andersson den 19 juni 2008. Det handlar förstås om en storpolitisk fråga, ett ingrepp som påverkar oss alla. Ändå känns den mästrande tonen igen i hans ord. Samma retorik i andra skrivelser.

Vad är det som driver på det här, egentligen? Är det paradigmskiftet, mellan tryggt folkhem och globaliserat informationsbaserat nationslöst samhälle? Ett samhälle där klassisk politik finner sig alltmer omsprungen av en utveckling som går för snabbt för Lagen att hinna med? Eller är det en kamp mellan viljor, mellan det traditionellt västerländskt kristna och de lika traditionellt sekulariserade?

En stilla fundering … Strömmar glider ihop, som i en flod. Värdsliga viljor och nedärvd tradition nästlas ihop med mer totalitära teokratiska drömmar. Kyrkor, dessa traditionella bärare av andlig makt, ser sig omsprungna av en värld där Gud tycks lysa med sin frånvaro (men vilken Gud?) … Vår moderna motsvarighet till de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – är kändisar, politiker, experter och övriga. Där övriga är ”hjonen”.

Något har hänt nu. Den överhet, politikerna och experterna, vilka vi uppfostrats att se upp till, har upptäckt att hjonen blivit bångstyriga. Ungefär som föräldrar, som upptäcker att deras vackra fina dotter klädd i rosa säger ”knulla”. Som Wilhelm Moberg uttrycker det, med prosten Brusanders röst, i Utvandrarna:

”Om icke Lego-stadgan för tjänare efterlevdes, så skulle samhället sjunka ned i laglöshet och den vildaste oordning inträda. Och på fjärde budet [Tio Guds Bud, min anm] grundade sig respekten för gällande lagar och stadgor, på åtlydnaden av det budet berodde lugn och säkerhet.”

Med ”mild husaga” fick fordom tjänstehjon rättas. Med fysiskt våld behölls lydnaden för överheten. Vi blev mer civiliserade såsmåningom och våldet översattes till lag och rätt – men framför allt Moral. Numer är det inte örfilar utan ord som ska få oss att rätta in oss i ledet; stora ord, små ord, bedrägliga ord … kanske är det därför orden måste värderas, så att somliga ord anses ovärdiga.

Pastor Brusander ondgjorde sig över läsningens konsekvenser. Han tänkte:

”Illa nyttjades den nyförvärvade förmågan [läskunnigheten, min anm]. Enfaldigt folk gjorde orätt bruk av sin läskunnighet. Här borde myndigheterna hålla strängare uppsikt och eftersyn; när man gav folket en ny kunskap – i sig själv nyttig – så måste man också tillse att den icke missbrukades. Överheten hade här en helig plikt. Folket behövde känna fadershanden, den vägledande.”

Var pastor Brusander en profet? Kanske … för när Robert Nilsson i Korpamoen, städslad dräng hos Aron på Nybacken i ett år, förlupen ur tjänst efter sex månader – när Robert Nilsson en gång lärt sig läsa så öppnade sig en helt ny värld inför hans ögon. Betänk då att den enda information han hade tillgång till var Bibeln oc h Naturläran.

Nu var han människa, och som människa nyfiken. Därför uppgraderade han sig såsmåningom med fler böcker, fler ord, ord som enligt somt folk inte var honom lämpliga. FRIHET var ett sådant ord. Det gick som det gick för honom, förstås – och för hans bror med familj, och andra. de utflyttade till Amerkka, från Ljuder socken, Småland, april 1850. Trötta in i benmärgen på pastor Brusander och Luthers arv.

2008. Anno domini. För femtio år sen förutspådde man att vi skulle ha koloniserat rymden så här dags. Nu gick det inte riktigt så … vi fastnade någonstans. Ett par världskrig kom emellan, och sen ett kallt krig följt av ett ljummet krig. Ett krig mot terrorismen. Det senare har ersatt den svenske arvfienden – Ryssen och Dansken! – och terror är ett kort som spelas så fort Överheten inser att folk läser för mycket skit. I kampen mot terrorismen är allt tillåtet.

Men vems terror ska vi vara rädda för?

– – – – –

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

One thought on “FRA är blott en detalj

  1. Med din ändrade blogpost i åtanke ändrar jag även min kommentar en smula.

    Jag rekommenderar ett djupt andetag och att försöka förhålla sig neutral till det som skrives. Samla fakta, inhämta kunskap och bilda sedan en egen åsikt. Avfärda inte med upprörda ord allt som sägs. Det kan finnas ett guldkorn och en vettig åsikt till och med i det som framstår som som mest förryckt, som mest paniskt inför det nya.

    Hur kan vi avgöra vad som är “rätt” och “fel” när många utav debattörerna som deltar i debatterna vägrar att plocka in information från mer än ett håll? Vägrar att väga för och emot och bilda sig en åsikt som inte är baserad på förutfattade meningar? Det finns ett fåtal undantag, men reaktionerna efter FRA-lagens genomröstning torde illustrera poängen tämligen tydligt. Antingen är du för eller emot och om du är emot skall du vara grov i käften och sparka på förrädarna och gud nåde de som inte håller med, de blir mobbade de också.

    Istället för att se poänger i bägge läger måste man välja en och endast en sida. Väljer man fel är man moralpaniker eller tyrann. Det finns inga gråskalor. Allt är svart eller vitt. Ont eller gott.

    Terror är inte det vi har att frukta. Det vi har att frukta är okunskap, från alla håll, både “uppifrån” och “nedifrån”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s