Sunt förnuft är osunt

feminismDet bubblar och jäser och pyser av genus lite varstans nu. Med få undantag tycks också blicken ha fastnat vid detaljer, som vilket ord som ska användas, eller hur en liknelse får se ut. När det inte tjafsas om enskilda ord trollas det med statistik.

Alla är dock överens om att feminism är Ondskan Personifierad och Anna Anka är missförstådd.

Vad jag ser, med ett lätt obildat öga, är en alltmer förlamande skräck hos systembärarna att den världsbild de byggt upp, gjort karriär i och lyckats profitera på – att denna värld är på väg att rasa samman.

Att inte kunna förutsäga framtiden på grund av strukturell blindhet leder till de mest skabrösa påståenden. Det bildas små pölar av stagnant antifeministiskt vatten ur vilket hittills oanade slemvarelser krälar upp.

Det är också feminismens fel, för … om feminismen inte hade funnits så skulle tid och kraft aldrig ha behövt läggas på att motverka den. Då hade stora hjärnor – som integritetskarriäristen Per Ström och fildelarhelgonet Camilla Lindberg – kunnat göra något annat än försvara ett system, som rimligen borde ha självdött i en supernova av medborgerlig frihet för länge sen.

Icke så. Förklädd till liberalism osar reaktionär konservatism, ivrigt uppbackad av Larmrapporter och Mediala Nyheter. För vad är det Ström & Lindberg egentligen säger?

De säger samma sak som Per Strömbäck på Datorspelsbranschen: nämligen ett förtäckt ‘Varför måste något förändras för!? Vi har det väl bra som vi har det nu!? Vad ska hända i framtiden om vi bara ger upp hur vi gjort nu, gjort som vi alltid gjort!?’.

”Den jämställdhetspolitik som ovanstående förslag representerar innebär en återgång till det sunda förnuftet.”

säger Camilla Lindberg och Per Ström (jag misstänker att det är Antifeministen Ström som skrivit det där) på Newsmill.

Sunt förnuft. Frågan är då – vems förnuft anses sundast? Per Ströms?

Sunt förnuft är ett kvasibegrepp, som stipuleras utifrån den då rådande tysta majoritetens norm. För ett par tre hundra år sen sade sunt förnuft att kvinnor, som kunde bota eller mildra sjukdomar, var häxor. Sunt förnuft bestämde att de skulle dö under tortyr.

Sen blev det sunda förnuftet sundare. Sunt förnuft föreslog till exempel, så sent som på 1920-talet, att kvinnor också kunde fatta egna politiska beslut och därmed borde kunna betros med rösträtt. Och egna pengar. Sunt förnuft sade förstås också – femtiotalet år tidigare – att kvinnor som ensamma vistades på gatan var prostituerade (reglementeringen var sunt förnuft; den ämnade hejda den grasserande syfilissmittan genom att peka ut oskyldiga som horor).

Sunt förnuft blev ännu sundare, så sunt att vi i slutet av 1960-talet inte längre fick våldta våra fruar utan straff, eller (1973) knulla inom könen utan risk för att pekas ut som psykiskt sjuk.

Sunt förnuft är luft. Det är omöjligt att fånga in, än värre att bygga lagar på. För sunt förnuft säger ju också att vi måste övervaka varandra för att förhindra ”yttre hot”, inte sant, Camilla? Där tog du en strid mot det sunda förnuftet – någon annans sunda förnuft.

(Per Ström har förresten publicerat sitt sunda förnuft i bokform. Samma sunda förnuft har i sann deltagarkulturell anda remixats av Gustav Almestad på Paparkaka.com.)

Sunt förnuft ligger också bakom lobby/intresseorganisationen Datorspelbranschens (via Per Strömbäck) desperata försök att försvara en könsstereotyp och ofta rent ut sagt sexistisk bransch. Mannen lackar ur på en brutta som tagit sig friheten att slå sig in bland grabbarna bakom datorskärmarna, en tjej som inte hade sunt förnuft nog att stanna på HR-avdelningen eller ekonomisektionen (där majoriteten av ”kvinnorna i spelbranschen” återfinns).

Som ett svar på speldesignern Åsa Roos Second Opinion-artikel om SvD:s artikelserie om ”spelande kvinnor”, väljer således Per Strömbäck att i en text som verkar ha genererats av en genusmedveten mediestrateg baka in ett förminskande av, just, kvinnor i spelbranschen. I alla fall en.

”Åsa Roos meddelade dock att hon inte hann förbereda sig så för att inte förlora programmets enda kvinna kom vi överens om att göra en intervju på scen istället. Listan på sådana exempel kan göras lång, Dataspelsbranschen anstränger sig för att lyfta fram och uppmuntra de kvinnor som trots allt finns.”

Underförstått – hon är ju ett pucko som inte ens fixar en sån enkel grej som att delta i en debattpanel. Where’s the fucking balls?

Mitt sunda förnuft påstår nu att en förklaring, en debattreplik, från en intresseorganisation inte bör befatta sig med härskartekniker och personangrepp. Tänk om mitt sunda förnuft blev grund för lag?

Per Strömbäck vill ge sken av att intresse- och lobbygruppen Datorspelsbranschen aktivt arbetar för att öka jämställdheten i datorspelsföretagen. Som bevis anför han organisationens egen statistik. Som ytterligare förklaring anger han också:

”Den nidbild av rosafärgade hästspel som Åsa Roos målar upp var sann för tio år sedan.”

Idag, 2009:

http://www.girlgames1.com/

http://www.lanagames.com/

http://www.girlgamezone.com/games-for-girls-online.html

osv osv.

”Det som hänt sedan dess är att branschen genomfört exakt det som Roos själv förespråkar: genom att producera bra spel utan tydlig könsstämpel kan man attrahera både kvinnor och män.”

… men de marknadsförs alltjämt utifrån könsstereotypa föreställningar om män och kvinnor, till och med branschorganisationen själv tillstår det i och med hur verksamhetschefen Maria Tjärnlund beskriver sin ”spelstil” i SvD:

”Med dottern går hon på virtuell upptäcktsfärd i Mumintrollens värld, och med sonen har hon bland annat spelat Sims. Men när barnen har gått och lagt sig är det en annan spelgenre som gäller. Då spelar hon action, skräckspel och spel med mystik. Till hennes favoriter hör Fear 2: Project Origin och Prince of Persia-serien.”

Kvinnor kan visst spela ”manliga spel” – men bara när barnen gått och lagt sig. Ömma huldamoder.

Per Strömbäck fortsätter också med:

”Visst förekommer fortfarande exempel på stereotypa könsskildringar inom dataspel.”

Nähä?

”Precis som inom litteratur, film, teater och musik.”

Ja, men bara för att alla andra gör det behöver det inte innebära att det är rätt.

”Om Roos har något konkret att bidra med i det fortsatta arbetet så är det välkommet, utan stereotypa uppfattningar om branschens syn på sin publik.”

Den sista meningen är en fin omskrivning för ”håll käft!”.

Liksom Camilla Lindgren och Per Ström – och många många andra – stirrar de sig blinda på detaljer. Per Strömbäck missar en helhetsbild, nämligen att det inte är färgen på förpackningen som är viktig, utan innehållet. Det spelar ingen roll om spelet kommer i en brun papperspåse, om dess innehåll ändå upprätthåller och/eller förstärker könsstereotyper.

Kanske är det sunt förnuft som styr också detta?

– – – – –

Intressant?
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

3 thoughts on “Sunt förnuft är osunt

  1. wow. jag är grymt impad av denna arga fanfar mot det ”sunda förnuftet”. en till klok pamflett. klok, det är inte ”sunt förnuft”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s