En åsikt om humanioran, dödshoten och snedseglare i Medelhavet

(Hej, det här är farfarsfars yngste släkting. Jag vill be om ursäkt för min ”foffas” uppförande. Oss emellan är Foffa en säkerhetsrisk för både vårdhem och vår familj. Men vi älskar honom ändå; det går inte att inte älska någon som inte har koll på sitt checkhäfte. Iaf, ok: Foffa tänkte prata om SvD, Galago, Svenskt Näringsliv och sånt där.

Det kommer han inte att göra. Om ni inte vill slänga bort tio minuter av ert liv och upptäcka att en tunn rännil letar sig ut via er ena mungipa oh ni inte riktigt längre kommer ihåg om ni är en pippi eller en samhällsintresserad Person av Viss Vikt: Läs inte det här.

Foffa har redan skickat min bror Frette till dårkistan. Han vill inte ha sällskap; hans rede är tillräckligt stort endast för honom och en iPad.

Mvh:

Karoline-Krystalle ”Krysta” af Bromsklouss,
2:a året estet, Friskolan Tärande Filosofer, AB.)

Överstelöjtnant (pens.) Gustaf von Bromsklouss har ordet:

Kära vänner! Det var ett bra tag sen vi sist sågs, inte sant? Det påminner mig om antalet besök mina barnbarnsbarn – kan vara ett led till, vet inte så noga, många barn blir det för en gammal häradsbetäckare som jag … som mina släktingar gjort mig på ”Hemmet”. Jag klandrar dem inte. Det kan inte vara lätt för dem, ärorik gammal adel som vi är, att så här i moderna tider behöva besöka områden de knappt hört talas om.

Jag fick sparken från Öv.löjt.innan, konsulinnan et baronessan von Hedenhjältes Medlidande Hem för Adel och annan Ädel Börd utan Egna Medel. Det gamla stola palatset på Östermalm köptes upp av en homosexuell greve och bytte namn till nåt amerikanskt. Starbucks, tror jag. I alla fall var kaffet gott, men vi gamla gubbar och tanter störde tydligen.

Ha! Störande av allmän ordning, så blev det! Det var jag, Frippen och Gamle Bodde och så var det Julkan och Kimsan och Kissie … nä änta, hon var inte där, hon låg på sjukhus då. I alla fall så ville vi gamla stötar visa att vi minsann kunde partaja som våra släktingar. Så några hundra helrör senare gick vi på fotboll.

Sen så blev gamle Hemsk lite väl i gasen ni vet. Började komma ihåg sin ungdom. Började ropa hejaramsor till han den där korpralen, han som såg ut Chaplin. Har aldrig kunnat med såna där. Antingen har man mustasch eller så rakar man av den. De är min uppfattning. Juholt försöker men grabbhalvan kan inte få till det. Knävelborrar kräver sin man! Stalin, han hade en rejäl rabatt han. I alla fall så blev vi lite echaufferade, gamle Hemsk och jag. Det var ungefär samtidigt som några dussin unga män i svart och gult bad oss att ”lugna oss med den där nazismen”.

”Min unge man!” Sa jag då. Och medan den på huvudet välrakade och kraftigt muskulösa småbarnspappan sa ”Ja, vad vill du, gamle man?” – så sopade jag till honom. Än finns det nyp i nyporna vet ni, men jag vet rakt då int varför alla andra på läkaren började ropa på polisen. Dessutom sa någon att vi kanske var ”casuals”, vilket en snäll konstapel med hästans senare förklarade betydde ”välklädd flåbuse” – så ja, det stämde ju åtminstone in på Osten, han heter Oskar egentligen, Nifelhjelm, knapadel, far hans var bra på jute och renoverade Riddarhusets tak en gång så som tack för hjälpen blev de baroner … men i alla fall! Osten!Han ÄR en flåbuse – och välklädd.

Vi andra hade glömt klä på oss, så vi gick omkring i de där blommiga klänningarna man får på såna där ställen de gömmer oss gamla. Långvård, fast jag undrar om vården behöver ta så lång tid. Ja, de gör rakt inte mer än att ge oss piller. Glada piller. Fina färger ser jag av dem, särskilt med en konjak eller två.

När vi släpptes ut igen hade gamla Gnaget fått stryk. Det var något med ”störande huliganer på läktarna”. Osten, jag och gamle Hemske, Frippen, Gamle Bodde och så var det Julkan och Kimsan också. Fast den senare har lyft sig, så hon gick hem med en kraftigt byggd man med välrakat huvud alltmedan de diskuterade om föräldraförsäkringar.

Ack j … Jag förstår mig inte på den nya tiden. Förr i tiden var det inte alls så mycket bråk om fotboll och delad vårdnad. Det är som om världen liksom sprungit ifrån mig.

Men ändå: En av mina släktingar ordnade vad det heter ”skyddat boende” åt mig. Det var efter att jag … få se, det här är komplicerat, ah: Min sonson eller möjligen sonsons son Frette (kallas han, egentligen heter han Peter), lärde mig strax innan han blev intagen på grund av nervkollaps allt om det här ”internet”. Jag minns särskilt hur jag fick honom att fradga när jag skapade mitt första Twitterkonto. Någonstans mellan där och min första ”twitt” heter det tror jag, råkade stackars Frette ut för vad min salig morfar kallar ”dårpippi”. Det var högst intressant att se min Frette bygga sig ett rede av nätverkskablar och sen upprepa nåt som lät precis så här:

Nu bor jag hos gamle Hemskes dotterdotter. Det är ett utmärkt hushåll. Grannen är tydligen en svart en, men vi brukar diskutera Aristoteles över tvätten i tvättstugan och frun hans är riktigt trevlig, trots att hon är muslim.

Vad som hände med det jag skulle prata om? Hörrnu gosse lilla: Det här är internet.

Oj titta här! Någon som heter Lulsec vill ha mitt kreditkortsnummer. Få se – 13 09 271 …

– – – – –
Intressant … satir

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s