Hör inget, ser inget – en ny UD-strategi?

Hur tänkte du nu, UD?

Förvaltningschefen Jan Landahl på UD vill begränsa internetåtkomsten för de anställda, inklusive ministrarna, på UD. Detta för att upprätthålla säkerheten – törhända Nationens Säkerhet. En arbetsgrupp, som Jan Landahl själv tillsatt, är tänkt att ta fram en lista över förbjudna sidor – en lista över vilken Jan Landahl har beslutanderätt.

Det finns ett ord för sådant. Det börjar på D. Olyckligtvis slutar det på ”iktator”, Janne.

Men hur tänkte du nu, egentligen? Bland kriterierna för förbjudna sidor finns (från DN):

”Kriminella färdigheter”. Bland annat sidor om terrorism och om försäljning av piratkopierat material.
Droger. Information om köp, tillverkning och användning.
Extrema sidor med ”hemskt” innehåll. Exempelvis ”hets mot folkgrupp, politik/åsikt, pornografi”.
Dataintrång. Information om obehörig åtkomst till datasystem.
Hets mot folkgrupp.
Pornografi.
Sexuellt material, som ”inte har som syfte att vara upphetsande”, såsom medicinska beskrivningar.
Våld. Sidor som ”porträtterar beskriver eller förespråkar fysiskt våld mot människor, djur eller institutioner”.
Vapen. Information om ”inköp, tillverkning, modifiering eller användning”.
Två kategorier blockeras av både etiska och säkerhetsmässiga skäl: fildelningssajter och webbsidor som är till för att stjäla användares kontoinformation (”phishing”).
Ytterligare sju kategorier ska blockeras av tekniska säkerhetsskäl.”

I Utrikesdepartementets verksamhet ingår, som vi vet, bland annat katastrofberedskap. Kort sagt – när skiten träffar fläkten är det meningen att UD ska reagera så nära omedebalrt man kan komma. För att kunna reagera så snabbt som möjlgit är det, anser jag, viktigt att ha tillgång till en lång rad källor och informationskanaler – inte bara kanaler från svenska ambassader i utlandet, utan även andra. Internet, till exempel.

Det finns en lång rad katastrofer som kan inträffa vilka kommer att drabba svenskar. En av dem – med tanke på svensk närvaro med stridande enheter i t ex Afghhanistan – är krig. Så, hur tänkte du nu, Janne?

En bild kommer för mig …

Du är i och för sig inte ensam om att vilja censurera internet. Redan nu sker det på en rad orter, myndigheter och företag. Skolor blockerar access till ”olämpligt” innehåll, t ex. Huddinge kommun har sen januari 2007 implementerat en filtrering av internetinnehåll, som inte bara drabbar kommunanställda och skolelever – utan också publika internetdatorer på exempelvis bibliotek. Populära communities som Facebook är därmed ansedda som olämpliga och skadliga. Det är QX.se med, förresten – trots att Huddinge profilerat sig som HBT-komun. Go figure.

Men hur tänkte du nu, Janne?

UD, om några, borde väl ha tillgång till (fri) information om bland annat krig, inte sant?

– – – – –
Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Utrikesdepartementet, internet, tjänstemän, krig, terror, droger, sex, porr, censur, etik, moral, moralpanik, konspirationsteorier